30 juli -09
när jag just hade blivit singel, för 3 månader sen och lite till, så var det de jag ville.
jag ville vara singel och leka av mig, ville ha lite nytt och spänning i mitt liv.
det var sjukt skönt att bli singel. men samtidigt så var det självklart läskigt, efter ett långt förhållande så är man så van vid att ha någon där och man är så van vid tryggheten som ett förhållande ger. nu var ju den tryggheten borta.,
men första 2 månaderna gick bra, just därför att jag ändå alltid hade någon som gav mig lite av den där tryggheten. något strul, nån dejt eller någon kk. så jag var liksom aldrig helt ensam för det fanns alltid någon som jag kunde få närhet och kyssar av. någon jag fick bekräftelse av.
nu, är jag däremot helt 100%-igt ensam på killfronten. jag är helt totally singel, och det är läskigt! det är helt nytt.
nu saknar jag närhet, kyssar, någon som bekräftar mig.
nu vill jag inte vara singel längre, jag saknar att ha någon, en pojkvän. kärlek.
det är så ensamt just nu. men iofs så kanske det är bra för mig, detta. allt sker för en anledning, kanske även detta?
jag kanske behöver denna tiden med mig själv? kanske kommer jag växa i mig själv genom att gå igenom detta?
detta kanske är bra för mig?
läskigt som fan men bra?
kämpigt..
Postat av: Emelie